Bert Karlsson kan hålla på och tracka mig för medeltid och historienörderi hur mycket han vill. Jag kommer aldrig att ge upp tron på medeltid och historiebaserad turism. Det är unikt och långsiktigt! Vad är det för unikt med ännu en hoppborg och bilbana? Här är mitt inlägg till NLT och SKLT som svar på Berts artikel/insändare 31 dec:

Kommunfullmäktigemötet som Bert Karlsson refererar till i sin debattartikel

 

Arnhusen i Varnhem

den 31 dec kan jag inte yttra mig om eftersom jag inte var där. Men hans kommentar ”Hela hans argumentation byggde på rena felaktigheter.” är skrattretande. Tala om att kasta sten i glashus, det är ju precis på detta sätt Bert Karlsson själv obegripligt vinner stora framgångar på. Han är expert på att fara med överdrifter och overifierade uppgifter och dessutom nedvärdera eller klanka på andra. Det är förvånande att han får stå oemotsagd efter så många intervjuer och möten med makthavare och allmänhet.

I mitt eget fall är jag trött på att det klankas på medeltiden och den gamla missuppfattningen att det är mitt fel att filmkulisserna inte fick bli kvar i Varnhem. Detta har blivit Berts favoritslagträ när han vill peka på mina (och Skara kommuns) tillkortakommanden.

Sanningen är att en upplevelseanläggning av filmhusen aldrig hade gått att skapa där de låg i Varnhem. Skara kommun var redo att pröva en förlängning av bygglovet men gav upp den tanken eftersom man inte var beredd att betala ett så högt pris för kulisserna eller stå för SF;s kostnader för återställande av marken. En satsning som den som Medeltidens Värld så småningom realiserade var för övrigt överhuvudtaget aldrig möjlig. Platsen för kulissbygget i Varnhem var visuellt helt fantastisk (och anledningen till att SF valde den!) men den var rätt ”körd” ur turistisk synvinkel och aldrig något alternativ av flera skäl: markägaren ville inte ha kvar den, inte heller flera av de boende utmed vägen; platsen var inte kommersiellt utvecklingsbar  – all infrastruktur i form av vägbygge, parkering, aktiviteter, shopping kunde inte utvecklas i anslutning till kulisserna. Det enda skälet till att Skara öht tyckte det kunde vara intressant var som en ingrediens till totalupplevelsen i ”paketet” Varnhem, en vacker överraskning utmed pilgrimsleden. Länsstyrelsen hade heller aldrig gett tillstånd till något som hade krävt ingrepp eftersom miljön i anslutning till klosterkyrkan är minerad av fornlämningar. Om länsstyrelsen hade gett ok till Skaras ansökan om förlängt bygglov är rena spekulationer eftersom det aldrig skedde. Den allmänna opinionen var också att Varnhem var/är tillräckligt starkt i sig självt som varumärke även utan en filmby.

Vidare talar Bert om kaffedrickande pensionärer, men Arn har varit en lönsam affär för Skaraborg. Inte minst för att Svensk Filmindustri som ett av skälen att lägga inspelningarna här var att det redan fanns en upparbetad Arnturism – filmatiseringen genererade sedan drygt 20 Mkr i sysselsättning i samband med inspelningarna. Vidare har det gjorts två undersökningar av Arn-turismen (2004 och 2008), dessa visar att Arn drog in dryg 30 miljoner kronor i turismomsättning varje år då Arnturismen var störst. Om man tittar på den lockelse de historiska besöksmålen har på folk även utan Arn så hamnade siffran på över 100 miljoner. Detta är vad människor spenderar på att få bo, äta, handla, tanka etc när de kommit hit för att se ställen som Varnhem, Husaby eller Forsvik. De unika sevärdheterna från medeltiden som kyrkor, slagfält och klosterruiner är alltså en attraktion som inte bara är stark och långsiktig utan som också genererar ekonomi.  Dessutom är det fortfarande, så sent som 2010, en mängd resenärer i just Arns fotspår.

Det är riktigt att historiska besöksmål inte går att kommersialisera i samma utsträckning som en nöjespark eller badanläggning men målsättningen med historieprofileringen är inte heller snabba cash. Det handlar istället om en långsiktig positionering, att jobba med de unika värden Skaraborg har.

En annan käpphäst som Bert ofta drar fram är Hova Riddarvecka och de påstådda höga besöksantalen där. Siffrorna fanns mycket riktigt med i förstudien till Medeltidens värld, men detta byggde inte på vår egen undersökning utan var andrahandsuppgifter från en källa vi inte hade anledning att ifrågasätta.

Det enda som Bert Karlsson och jag tycks vara ense om är att vi imponeras av Götene kommun som är en kaxig och gränsöverskridande kommun. Det var modigt att en gång våga satsa på Medeltidens värld, även om jag själv är tveksam till den nya inriktningen som Äventyrslandet tar. Det fanns mycket bättre alternativ efter hand.

Turismen och Skaraborgs attraktionskraft är något jag vurmar för. Skaraborg ska uppnå 3 miljarder i turismomsättning år 2015 är det sagt. En förutsättning för detta är att vi samverkar och skapar goda allianser, men det blir inga goda allianser om vi håller på och snackar skit om varandra. Ska inte våghalsiga satsningar på äventyrsland och långsiktig profilering av vårt historiska landskap kunna funka sida vid sida?