Att flytta en stad är stort, men att flytta ett kulturarv är större.

 ”Lyckliga gatan, du finns inte mer. Du har försvunnit med hela kvarter”

Det finns ingen gata som heter Lyckliga gatan i Kiruna. Men frågan är om leken och sången tystnar nu när Kirunas stadskärna ska trampas, skövlas och förvandlas till gruvstadspark.

Visst kan man tillåta sig vara lite sentimental, som i låten ”Lyckliga gatan” från 1960-talet, det är inte var dag man ser en stad flytta. Men vi ska heller inte överdriva. Det finns en stor acceptans för stadsomvandlingen bland Kirunaborna. Den mentala förberedelsen har pågått sedan 2004, då LKAB först lanserade de storartade och till synes overkliga idéerna.

Det handlar helt enkelt om överlevnad. Ska jobben vara kvar får delar av Kiruna flyttas eftersom malmfyndigheterna under stadens rötter är en stor tillgång som inte går att komma åt. Inte utan att man river hela kvarter. Faktum är att runt 6 000 personer fått flytta till nya kvarter, personer som inte längre kan besöka sin barndoms gata.

Nu är det bara kyrkan kvar

Hus, gårdar och stadsmonument har flyttats. Den största utmaningen är den gigantiska och unika kyrkan, den kanske flyttas i år. Eller 2024. Fortsätt läsa Lyckliga gatan, du finns inte mer →